Ja, det är så det är, och samtidigt som det känns bra att jag kan häjda mig själv och att kunna prata med lugnröst gör att jag blir impad över mig själv också.
Sen att jag kanske har mer att uttrycka mig men häjdar mig där med och håller det inom mig,är också ett plus i kanten,för allt behövs ju kanske inte komma på en och samma gång utan man kan ju invänta rätt tillfälle för rätt saker haha, vi får se hur länge jag klarar av att hålla coolet. Vill bara tilllägga det att jag inte alltid gapar och skriker när jag tappar humöret men jag försöker hålla ett lugnare tempo när jag jag tar tag i saker, nu än tidigare.
Dock vet jag med mig själv att så länge jag får den respekt jag/vi är värdiga så kommer jag kunna hålla mig på den nivån, men efter att om å om å om igen i några år nu inte kommer längre med vissa saker och man känner sig hjälplös i så många situationer som man testat och varenda utväg även den lugna vägen inte funkar, så spricker ju den bubblan tillslut. och man undrar om man bara ska skita i allt och själv känna att allt känns piss, och att man ska rätta sig efter att bara ha det så, men sån tänker man om igen och NEJ sån är inte jag.
Alla ska kunna komma överens och acceptera varandra på ett respekt fullt sätt för alla är vi olika men så finns det rätt och fel i vad man gör och inte, göra och vad man respekterar osv, ja ni kanske hänger med..... ( eller intE)
I vilket fall som så testar vi nu en ny sak och ytterligare en pers är uppdaterad och involverad och vi står enade om vad som är ok och inte, vilket känns toppen, och man får bara försöka se allt som en positiv sak och att förhoppningsvis så kan detta vara lösningen. Bara att invänta , inom sinomtid vet vi om det blir som förr eller om allt vänt denna gången.
Jag håller tummarna och känner ett mer inre lugn att inte ha så mycket liggande på mig. För det har helt klart varit för tungt.
Hepp varit en lång dag, är helt slut, sov gott till de få pers som fortfarande läser mig blogg !!
